Antalet undersökningar med datortomografi ökar i Sverige och världen, vilket bidrar till en högre stråldos till befolkningen och en ökad risk för strålningsinducerad cancer. Remitterande läkare har ett stort ansvar att patienter som skickas till medicinsk bilddiagnostik är berättigade en undersökning för att undvika onödig strålning. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka läkarnas allmänna kunskap om joniserande strålning inom datortomografin och riskerna som strålningen medför. Utifrån syftet med studien formulerades två olika frågeställningar: Vet remitterande läkare skillnaden i stråldos mellan datortomografi och övriga modaliteter med joniserande strålning? Är läkarna medvetna om riskerna med joniserande strålning? Litteraturöversikten innehåller 16 vetenskapliga artiklar vilka är framtagna ur databaserna Chinal och Medline.

Joniserande strålning, i dagligt tal oegentligt benämnd radioaktiv strålning, förekommer naturligt och utgör en hälsofara för allt organiskt liv. De viktigaste källorna till sådan strålning är radon som finns i varierande mängd i bergrunden, sådant radioaktivt material som finns i all materia (t.ex. Kol-14, Kalium-40), strålning som uppkommer i samband med mänsklig aktivitet (medicinska tillämpningar, kärnkraft, kärnvapenprov) och den kosmiska strålningen. Av dessa ökar den kosmiska strålningen med ökad höjd över havsytan, men samtidigt avtar den sammanlagda stråldosen från de andra källorna något. Sammantaget sker dock en viss ökning av stråldosen med ökande höjd.

Enligt Räddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushållen en fungerande brandvarnare. Hur väl fungerande dessa är efter en tid i jämförelse med nya brandvarnare är dock okänt. Därför genomfördes denna undersökning där 20 stycken brandvarnare samlades ihop från hushåll i Luleå och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jämförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades på en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan inträffa i många av de lättantändliga material som finns i de moderna hemmen.

Detta är en studie som undersöker lärares inställningar kring området joniserande strålning samt hur de upplever arbetsförutsättningarna inom detta område. Studien tar även upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och läromedel i fysik och biologi analyseras.     I studien intervjuades sju gymnasielärare och sex läroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) använts, vilket är en vetenskapsteori som förespråkar att man erkänner och tillåter utomstående aktörer och andra discipliner än sin egna komma in i diskussionen. PNS kräver att man ser på saker från flera olika synvinklar och ämnesområden för att få en helhet. PNS brukar tillämpas när fakta är osäkra, värdena omtvistade och insatserna höga samt när problemet innehåller lika mycket politik och värdering som vetenskap.     Resultatet av studien visade att lärarna hade en ganska avspänd inställning till joniserande strålning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och åsikter.

Antalet datortomografiundersökningar har ökat kraftigt i Sverige och världen, vilket ökar stråldosen till patienterna. Ökat antal undersökningar ger större potentiella risker för populationen. Fortsätter datortomografiundersökningarna öka kan det i framtiden leda till ett folkhälsoproblem, på grund av risken för strålningsinducerad cancer. Syftet med denna studie var att granska om det ökade antalet datortomografiundersökningar kan motiveras med tanke på riskerna för strålningsinducerad cancer och avvägning nytta mot risk. Ungefär 20 % av de undersökningar som genomförs i Sverige i dag är oberättigade.

Barn som genomgår undersökningar med joniserande strålning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn är känsligare för joniserande strålning eftersom att deras organ håller på att utvecklas och är känsligare för effekterna av strålningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre stråldos. Datortomografiundersökningar ger mångdubbelt högre stråldoser än en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar på barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga stråldoserna.

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

Den vanligaste orsaken till att röntgenläkaren byter undersökningsteknik vid en njurundersökning från konventionell röntgen till datortomografi är att läkaren misstänker annat i buken än njursten, exempelvis tumörer som inte går att visualisera lika lätt med konventionell röntgen. Syftet med den här studien är att göra en jämförelse mellan dessa röntgentekniker för att kartlägga vilka för- och nackdelar det finns med respektive metod. Samt vilka risker det finns med joniserande strålning och hur stråldosen till patienten påverkades vid byte mellan röntgenteknikerna. För att komma fram till vårt resultat har litteraturstudier gjorts samt mätningar och beräkningar av stråldoser. Även intervjuer med röntgenläkare har gjorts om deras åsikter om för- och nackdelar med respektive metod.

Bakgrund: Datortomografiundersökningar har under de senaste åren ökat markant över hela världen då det är en snabb och lättillgänglig metod. Undersökningen ger detaljrik information om patientens anatomi men innebär också relativt hög stråldos. Vid datortomografiundersökningar exponeras patienten för joniserande strålning vilket utgör en risk för strålningsinducerad cancer. Syfte: Att belysa strålsäkerhetsåtgärder som kan vidtas för att minimera stråldosen till patienten i samband med datortomografiundersökning. Metod: Examensrapporten har genomförts som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades för att svara på rapportens syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs nio har om hälsa. Ämnet Idrott och hälsa bedrivs på olika sätt och syftet med studien är även att få en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hälsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hälsa och vad de skulle vilja lära sig mer om. Vi vill även veta vad de tycker är viktigt för att kunna påverka sin framtida hälsa..

This paper describes how radiation affects the body, the somatic and genetic effect that can occure in exposure of ionizing radiation and how to protect yourself against it. How radiation affects the cells and why you can get cancer if you get exposed of a large amount of radiation is mentioned. Research after a threshold is mentioned and what Sweden does today to improve the radiation protection by laws and regulations. Explaining the atom, what radiation is and how the ionizing radation interacts with the atom. How backscatter affect the picture and the workers and how to protect yourself from backscatter is mentioned. Radiation doses, dosimetry and rules for those who practise radiation is shortly described..

Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Genom åren har datortomografiska undersökningar ökat i antal både för vuxna och barn. Undersökningarna står för stor del av stråldosen till patienter inom medicinsk röntgen och barn är känsligare för strålning än vuxna. Syfte med denna litteraturöversikt är att ta reda på hur olika tekniker inom datortomografi kan vara till hjälp för sänkning av stråldosen för barnundersökningar. Metod är systematisk litteraturöversikt och innebär i praktiken att insamling, granskning och sammanställning av redan befintlig data i form av studier och artiklar görs. Det Resultat vi kommit fram till är att det finns olika tekniker som kan vara till stor hjälp när stråldos ska besparas för barn som ska genomgå datortomografiska undersökningar.

Datortomografiska (DT) undersökningar har tenderat att öka med tiden. Patienter som genomgår DT-undersökningar utsätts för joniserande strålning, vilket kan leda till strålningsinducerade skador. Ett strålhygieniskt tänk är en förutsättning för att optimera stråldos vid DT-undersökningar. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa olika stråldosreducerande åtgärder och dess relevans vid DT- undersökningar. Utifrån syftet utformades frågeställningarna: Har stråldosreducerande åtgärder någon betydelse? Vilka stråldosreducerande åtgärder finns? Totalt har 12 artiklar inkluderats, 7 evidensbaserade artiklar och 5 litteraturöversikter, som alla varit publicerade de senaste 3 åren.

Det finns i nuläget tre olika undersökningsmetoder som man använder vid misstanke om cancer och förändringar i colon. Dessa tre är Koloskopi, konventionell colonröntgen och CT-kolografi. Eftersom vårat område är begränsat till röntgen så valde vi att jämföra CT-kolografi och konventionell colonröntgen. Vi ville ta reda på för- och nackdelar med de olika undersökningarna och hur stråldosen påverkas vid byte från den ena metoden till den andra. Vi började med att leta litteratur, vetenskapliga artiklar och information på Internet.